Aningen kallsvettig drog jag mig bort åt Centralenhållet och gick en jätteomväg för att komma till Panduro - akututryckning, dottern saknar svarta pärlor. Nåt varje vettig människa borde gjort som inte är jättesugen på att få en gatsten i huvudet. Hur tänker folk? "Jag stannar här och tittar och hoppas på det bästa, det är ju roligt med många poliser och 300 hysteriska kids". Retards...
I skuggan av detta, utspelade sig ett helt annat drama nån timme senare på min parkering. Efter att ha levererat ett TD-paket till en söt vän utanför Systemet i Nordstan (varför langa sprit, när man kan langa lack, haha) så körde jag hem med bilen full av julklappar. Med 10 påsar i en hand skulle jag stänga bakluckan med andra handen. Jag slant. Big time.
Sen tidigare så var ju både lill-och ringfingernageln patchade, men de var "bra brutna" och hade hållit, om jag inte fipplat till det. Jag hade handskar på mig, och vågade knappt ta av mig handskarna... Men när jag väl gjorde det, så insåg jag att naglarna var bortom all räddning. Jag slet av dem och påbörjade nedfilning. jag har liksom skinn-och köttutväxt under nageln som sitter fast på den fria delen, så det är extra smärtsamt... jag kan inte ha superkorta naglar, för då måste jag klippa i kött med känsel i. Ni fattar vilket trauma!
Här kommer bildbevis, detta är alltså det kortaste jag kan ha, utan blodvite.