Nagellack med nostalgiskt skimmer...

Tidiga barndomsminnen? Japp! Mormors badrumsskåp fullt med Cutexnagellack i olika rosa frostiga toner, och gärna fick de dra lite åt gammelrosa. Är det där mitt hat mot frostlack började? För det var det enda jag hade att välja på under tidig barndom, innan jag kom mig för att tjata mig till egna.
Mamma använde visserligen också nagellack, men mormor hämtade mig tidigt från dagis/fritids på torsdagar, och efter det obligatoriska badet (hemma hade vi inget badkar, bara dusch, så jag passade på på torsdagar!) så fick jag alltid nagellack av mormor.

När lågstadiet övergick i mellanstadiet så minns jag mina första egna lackinköp. De kombinerades med gympaskoinköp på Skopunkten bortanför Wessels (ni från Malmö vet vad jag pratar om) av märket Jumps. Att de var kopior av Reeboks klassiska höga sneakers hade jag ingen aning om just då...  Nåt år senare var Jumpsen i vitt och turkos bortglömda, till förmån för äkta Converse från NK (de kostade typ lika mycket då som nu, men tydligen så lyckades jag tjata mig till ett par)

Via lack som H&Ms eget märke FOB (Face of Beauty), Wet n' wild (de gamla flaskorna med smala vita korkar) och Mavala, till dagens massinköp på nätet av Zoya, OPI, China Glaze, Orly osv känns steget jättelångt vid en första anblick - men nej. Passionen för nagellack är banne mig den samma som när jag valde neongult lack på Skopunkten 1986...

Min mest intensiva lackjakt någonsin måste ha varit någongång strax efter att Pulp Fiction kom. Jag bara SKULLE ha ett likadant lack som Uma Thurman har i filmen. Jag hade ingen aning om att det var Naughty från Orly som coola Uma hade... Istället köpte jag säkert 10 olika vinröda utan att komma tillräckligt nära... Stackars personalen på Mitti (Hansacompagniet) i Malmö... De måste trott att jag var helt manisk... Jag lyckades aldrig köpa ett Naughty då (my god, det var ju pre internet i princip, jag visste inte ens att Orly fanns), men beställde ett förra året av nostalgiskäl.

...och kärleken till nagellack fortsätter....